Tentrelaterade ögonblick

Sådärja, nu är tentkalaset avklarat och folket kan lyckliga gå vidrare med sina liv! Tackar som frågar, för min del gick det riktigt bra, tror jag. Visserligen ska man inte ropa hej förrän man får tentresultatet, men ganska förvissad om seger är jag nog i alla fall. Seger över mig själv, that is. Jag är faktiskt rätt nöjd över att jag klarade detta, med tanke på att jag satt av samtliga föreläsningar utan att fatta nästan något alls. Bra jag, alltså!

Här är några ögonblick från dagens bravader, sedan kan vi lämna det här med tenten och gå vidare till andra, viktigare, deadlines:

1. Jag tog penna och gummi i handen och gick till min plats. Vet faktiskt inte när jag senast använt gummi? Eller när jag senast skrivit ett helt konceptpapper för hand heller, för den delen. Hade glömt hur svårt det är att skriva tydligt så att andra också förstår nåt av kråkfötterna.

2. Ni vet den där känslan då man vänder på pappret med frågorna och hastigt skummar igenom dem och inser att dethär kommer jag att klara? Ah, den lättnaden!

3. Och så vet ni väl den där känslan då man efter avklarad tent traskar till bibban och återlämnar de två biblar man plöjt igenom? Ah, den lättnaden!

4. Konstig känsla rådde överlag under tenten. Det är märkligt att skriva den första tenten vid ett nytt universitet. Att inte minnas sitt matrikelnummer. Att inte veta hur mycket i tid man måste komma, vilka reglerna är, hur allt fungerar. Att inte veta att man tydligen ska lämna väskan och jackan på golvet längs med väggen och bara ta med sig penna och gummi till platsen. Jag sneglade på alla andra och kollade hur de gjorde, och så gjorde jag likadant. Tror jag klarade mig utan att nån anade min osäkerhet (och behöll därmed min coolhet, ju!), men en konstig känsla var det likväl. Ovant. Men å andra sidan har jag ju lärt mig nu då. Bra så.

Pust, det var det. Jag kan glädja er med att snart kommer alla pre-jul-deadlines att vara avklarade så då kan jag börja underhålla er med mina fyndiga blogginlägg igen. Alla hurrar! Eller okej, jag hurrar.