Kropp och själ

I förrgår var jag på voice massage. Det visade sig att hela jag var en enda hög av spända muskler som damen gjorde sitt bästa för att knyta upp. Medan jag låg där på britsen fick jag täppt näsa och tappade rösten. Där ser man, olika kroppsdelar hänger verkligen ihop, även om man inte alltid tänker på det. Efteråt gick jag hemåt i snigelfart (det var det snabbaste jag kunde gå), kände inte riktigt igen min kropp och kände mig både arg, ledsen och glad, samtidigt. Så där ser man II: Kropp och känslor hänger i sanning också ihop.

Igår gick jag sedan på sånglektion och då visade det sig att jag inte riktigt kunde sjunga, för fortfarande fick jag grodor i halsen varje gång jag försökte sjunga med stöd. Dessutom var min tungrot öm. Av alla ställen liksom. Jag avslutade sedan dagen med att gå på gym.

Nu idag är jag lite osäker på hur läget är i kroppen. Förvånansvärt effektiv voice massage var det denna gång, måste jag säga. Dessutom, det är ju det där dagen efter dagen efter som gäller också då man varit på gym, så det blir en spännande cliffhanger för mig att se hur den här "gym genast efter voice massage"-situationen känns imorgon.

Men för att ni inte heller ska bli helt utan cliffhangers så kan jag berätta att jag har flera blogginlägg på lut! Jag hinner bara inte just nu trixa ihop dem, så ni får ge er till tåls ett tag till. Spännande, spännande!

Ombytligt väder

Med den kyliga våren i färskt minne packade jag i lördags väskan för att dra ut på öppnande av stugsäsongen. Saker jag packade ner: fleece, mössa och tröja. Då vi kom fram visade det sig dock att det hade lönat sig att kolla väderleksrapporten innan jag packade. För, saker jag borde ha haft med: solkräm, shorts och myggspray. På stugan var det nämligen vindstilla och närmare 25 grader varmt. Så, efter att ha svettats med stugstädning slutade utfärden med årets första simtur innan jag åkte vidare med pipon och fleecen fortfarande nerpackade i väskan.

Fredagsperfektion

Recept på en perfekt fredag: Först jobb några timmar, sedan manikyr på stan, sedan textredigeringsjobb till lite kaffe på mitt nya favoritcafé (på riktigt alltså, Brooklyn café i Femkanten är en oas! Där får man snacka amerikanska, äta stans absolut godaste brownie, dricka kaffe från Kaffa Roastery och mysa i den avslappnade omgivningen. Det blir alldeles definitivt ett återbesök där ytterst snart!) och sedan till sist AW på stan med långväga vänner. Nu är jag glad och nöjd och snygg om naglarna och väldigt redo för vad den här helgen har att erbjuda!

Problemet

Ni vet att jag ju nu som då brukar ha olika problem med datorer och printrar och diverse elektronik? Priset togs hittills i höstas då min dator slutade funka av sig själv och jobbets datadudar inte fattade nåt av vad som hade hänt. Nåväl, nu har jag ett nytt problem: jag kan inte printa med min jobbdator. Och det intressanta är att jag nog visst egentligen kan printa, bara inte det som jag just nu skulle vilja printa, nämligen det textdokument jag jobbar med som bäst. Hur weird är inte detta? Endast det worddokument jag jobbar med just nu går inte att printa. Andra sorters filer och till och med andra worddokument går att printa, bara inte det jag just nu jobbar med.

Jag undrar om detta egentligen är ett tecken på att jag borde göra nåt annat än att jobba idag?

Köttbullarnas verkan

Vet ni, ibland är det köttbullarna på Det svenska varuhuset som gör all skillnad. Som idag. Där träffades två trötta personer och strövade planlöst omkring i varuhuset. Hela projektet kändes nästan lite övermäktigt, med alla intryck och alla prylar man måste ta ställning till om man behöver eller inte. Tills vi slog oss ner framför varsin köttbullsportion. Då, plötsligt, började snacket flöda och skratten skalla. Och shoppingen förflöt sedan som en dans.

Tills vi skulle betala då, där tog dansen slut. Men det berodde mest på några tanter som trodde att man kunde betala med kontanter i självbetjäningskassan och som därmed tryckte in sedlar i några springor i maskinen så att alla andra fick vänta medan personalen fick öppna lådan för att få ut deras fyrk. Och så i bilen förstås, där radiodoktorn bjöd på diskussion om några tanters diarré. Men förutom dessa små tantrelaterade missberäkningar ledde köttbullarna till att vi glada i hågen och på gott och lite fnissigt humör åkte hem med våra viktiga nyinköpta fynd.

hej

Hello. Det är lite tyst här på bloggen för jag har inget att säga. Alla inlägg jag börjat på handlar om uppräkningar över vad jag gjort och det är nog ingen så intresserad av. Dessutom textredigerar jag hårt om dagarna och då är det lite svårt att orka pressa ur sig också bloggtext. Så, tills jag har nåt bättre att komma med ligger bloggen i träda. Medan vi väntar på saftigare inlägg kan ni sjunga En vänlig grönsak, för nu är tiden inne för det.

Innan jag återgår till saltgruvan måste jag dock uttrycka min irritation över att Dagstidningen idag skrev en stor grej om den svenska prinsessans dop och påstod att hon idag får sitt namn. News flash: det får hon inte. Man får inte ett namn vid ett dop. Man döps inte till något. Prästen säger "Jag döper dig, XX". Där finns inget till. Sedan är det en annan sak om föräldrarna väljer att avslöja namnet först i samband med dopet. Men även i sådana fall kan man inte döpas till det. Och vad den lilla prinsessan ska heta har vi ju dessutom vetat redan länge. I hemlighet var jag meganöjd över att någon annan skickat in en insändare om just detta. Jag brukar ofta irritera mig över det här, nämligen.

Sådärja. Det var bara det jag ville få sagt. Så, nu kan ni börja sjunga.

En smörig torsdagsbeskrivning

Idag har jag tvättat fönster i skymningen. Visserligen bara ett fönster, och visserligen höll jag på att bli tokig då jag skulle putsa persiennerna (usch, så det är jobbigt), men i övrigt var det på nåt märkligt vis mysigt och stämningsfullt. Ute trängde ett blått skymningsljus in genom det gråa och disiga regnet och nedanför mitt fönster skyndade en och annan förbi med färgglada paraplyer i handen. Medan jag tvättade fönstret lyssnade jag på min gamla trotjänar-städmusik: Shania Twain* (ja, ja, jag sjöng nog med också där jag stod och vinglade på fönsterbrädet). Och den här poppiga countryaktiga musiken passade verkligen inte alls ihop med det blå-grå-färggranna och liksom lite disiga, men det gjorde det hela bara än mera mysigt och på nåt vis verkligt.

Tänk det, ibland kan även fönstertvätt vara stämningsfullt. Eller är det bara det att jag ser saker så mycket tydligare genom fönstret då det är rent?


* Heja 90-talet! Fast jag vet att alla ni andra i min bekantskapskrets ogillar henne. Men till mitt försvar: Hon har bra texter! Och bra tempo. Och så får ju hennes musik mig att städa, och det är ju verkligen inte illa.

Perfektion

Idag har jag haft en riktigt bra dag! Jag har vaknat i tid, fått saker gjorda på jobbet, blivit bjuden på en smarrig lunchsallad i gott sällskap, snackat semesterplaner, sjungit helt fantastiskt bra på sånglektionen, varit på ett infotillfälle (nu är jag igen ett steg närmare en eventuell framtid) och blivit bjuden på cider (mmm, gratis!). Och så avslutade jag dagen med att koka ett ägg som blev helt perfekt.

Och med tanke på att jag var ganska hungrig då jag väl åt mitt ägg är det faktiskt väl värt att notera som en av dagens höjdpunkter.

Nåt att ta modell av, kanske?

Idag uppstod en intressekonflikt i frågan om vilket språk min kollega och jag ska tala med varandra.

Hon ba: Du talar svenska med mig, så talar jag finska med dig. Då kan jag dra nytta av det och lära mig svenska, och då blir det också lite mera rättvist om båda talar sitt modersmål.
Och jag ba: Men jag vill ju tala finska så att jag får öva mig och bli jättebra på det!
Så hon ba: Äsch.

Så till sist kom vi fram till slutsatsen: Var och en talar det språk de känner för just då.

Nya tag

Nåja. Ny vecka, ny mall. Vi har en dagen efter dagen efter-situation going on här men jag tillät mig själv att sova ut så nog ska väl även den här dagen komma igång vad det lider. Jag har haft en jätteskoj helg! Eventuellt berättar jag mer om den lite senare, måste dock redan nu konstatera helgens absurdaste upplevelse: i nattmatskön på eftersläppet skakade jag hand med min namne. Ytterst underlig känsla.

Men det om det, nu startar vi effektiva måndagen!

Äsch

Äsch, med den här mallen tycks det inte gå att ha Bu och Bä-knappar. Och det måste man ju ha. Typiskt, just som jag fixat bloggen så som jag ville ha den. Så jag måste ändra på den saken, men det blir nog först på kanske söndag, för nu måste jag sova så jag är vacker imorgon då jag ska på galej.

Hörni, ha ett bra veckoslut! Det tänker jag ha!

Om hen

Det bloggas mycket om hen för tillfället. Jag följer med intresse med diskussionen. Jag tycker det är lite intressant att folk argumenterar mot användningen av hen med argumentet att det är ett dåligt ord då det på engelska betyder höna och man därför genast associerar hen med höna. Därmed kan jag inte låta bli att undra om folk också undviker att använda andra svenska ord med engelska betydelser, som t.ex. fart (=prutt på engelska), bad (= dum på engelska) eller stab (=personal på svenska, genomborra eller sticka på engelska). Språket blir onekligen lite fattigt om vi ska sluta använda samtliga ord i vårt språk som på ett annat språk betyder nåt annat.

Fortfarande kan jag inte förstå varför hen är så himla provocerande. Många verkar inte ens vilja försöka förstå fördelarna. Jag håller med om det som någon skrev: Hen får väl använda hen om hen vill. Chill out people, det är väl bra att vårt språk blir rikare?

Mmm... sushi!

Kollakolla! Jag har varit på sushikurs! Tyvärr gick typ alla risbollar som jag rullat sönder och smulades i små bitar ner i sojasåsen, men jag har ju varken bra finmotorik eller tålamod (alltså hur boring är det inte att rulla risboll efter risboll, va?), så det må vara mig förlåtet. Däremot är jag bra på annat! Att koka morötter klarade jag tex av med bravur!

Nu är jag så mätt att jag spricker.

Win and fail

Känslan igår: Win!
Det är nämligen så att detta veckoslut gått i effektivitetens tecken. Jag har städat hela lägenheten, tvättat fyra maskiner byk, städat köket, pantat flaskor, fört kappsäck ner i källaren och glas till sorteringen, handlat mat, köpt blommor, vädrat sängkläder och bytt lakan. Efter den senaste tidens osedvanliga sunkighet är min lägenhet nu äntligen ytterst angenäm och trevlig.

Dessutom - och detta är det bästa - har jag därtill också fixat deklarationen OCH hunnit med både brunch, bio och vin, skivinspelning och körövning. Sämre kan man ha det.


Känslan idag: fail. Jag tror nämligen att jag håller på att bli förkyld. Bu. Där ser man. Det straffar sig alltid att vara för effektiv.

Hört på första maj

Brunchdeltagare: Tack för sången! Du har nog en stämma som hörs!
Jag: Eh... tack?

Ljusa kvällar om våren

Jahapps, nu har jag lärt mig att det tydligen går att fira vapp och första maj också utan att vara i Åbo. Efter att igår ha firat med god mat, drycker, lite sång, dans och levyraati i goda vänners lag fortsatte nämligen firandet i arla morgonstund idag. Jag, som ju är van vid alla traditionella procedures vid sången på vårdberget, kan dock inte låta bli att undra varför Akademen nödvändigtvis måste sjunga så himla tidigt på morgonen? Det är onekligen lite ansträngande att ta sig dit. Men å andra sidan hinner man ju med massor under dagen om man en gång stiger upp där efter åtta nåt tag. Eller vad sägs om mitt program på denna första maj:
Mingel, skumpa och sång i Kajsis.
Paus hemma för att byta kläder.
Brunch på restaurang i några timmar.
Solande, skumpa och allmänt häng i park.
Besök på karaokebar.
Paus hemma för att byta kläder.
Promenad och kraschande av picknick en stund.

Såhär mycket har jag säkert aldrig gjort på första maj förr! Då jag kom hem var klockan dessutom bara barnet, och ändå hade jag varit i gång hela dagen. Men nu är våren i alla fall firad!

Så: Glad vår, kära vänner! Nu är kvällarna nog sannerligen ljusa!