Hem ljuva hem

Nu har jag kommit hem efter nästan en vecka på annan adress. Jag möttes av en enorm posthög och ett brandalarm som pep. Välkommen hem liksom, dags att ta tag i saker.

Men. Jag har fått en lapp i postlådan om att ett stort brev väntar mig på posten. Ååh, jag är så nyfiken! Vadvadvad kan det vara? Vem kan ha skickat nåt? Åh, det är så frustrerande att posten redan stängt, nu måste jag vänta tills imorgon för att få reda på vad det kan tänkas vara i mitt paket! Spänningen är nästan olidlig!

Rekommendationerna

Hej! Det har varit jul och jag har inte hunnit blogga. Jag har varit lite busy här och så har jag också avverkat några böcker. Dessa rekommenderas här och nu:

Emma och Uno av Märta Tikkanen. Läs den, den är bra. Speciellt i slutet.

En dag till skänks av Anna Gavalda. Fin bok, precis som hennes tidigare. Fort går det att läsa den också.

Kvinnornas Helsingfors av olika författare. Intressant och bra bok. Visste ni till exempel att till och med självaste Tarja på Gullranda måste utföra alternativt kämpa mot att göra dubbelt arbete på grund av sitt kön?

Julkylan

I morse vaknade jag upp till en kall lägenhet och kunde snabbt lokalisera orsaken i och med konstaterandet att det är -17 grader utanför fönstret. Brr, tänkte jag och plockade fram varmaste ylletröjan. Efter lite nätsurfande insåg jag dock att alla julfirande österbottningar kommer att hånskratta åt denna ringa temperatur, emedan bloggar och fejan meddelar mig in my face att det är -28C i de plattare trakterna. Brr, tänkte jag igen. Så, eftersom undertecknad om ett par dagar också är på väg norrut insåg jag mig besegrad - trots mina tappra försök att undvika detta i år - och letade fram mina vackra säckiga yllelångkalsonger. Vackrare plagg får man leta efter. Medelst dessa och utebyxor ämnar jag besegra den österbottniska mellandagarskölden.

God Jul hörni!

Huj

Alltså ursäkta mig, men vem försöker diska bort tuggummi från kärl? Och vem, vem lämnar tuggummikletet kvar i diskborsten så att andra (läs: jag) får en massa tuggummiklet i sin termos i samband med diskningen? Förutom vem är också varför ett lämpligt frågeord i sammanhanget.

H.u.j. säger jag bara. Huj.

Tankeotur

Idag steg jag upp i ottan för att åka tåg till tandläkaren. I väntrummet visade det sig att receptionen var stängd men det hängde en lapp på luckan som sade att det bara är att slå sig ner och vänta på sin tur. Så jag satte mig och väntade. Och väntade och väntade. En halvtimme efter min utsatta tid stoppade jag en sköterska i korrdioren och frågade om det är så att min tandläkare är busy ännu länge till? Det verkade nämligen inte direkt vara rusning på mottagningen så jag ville nu bara kolla. Sköterskan gick för att fråga min tandläkare. Tandläkaren kom ut i väntrummet, tittade på mig och sade "Det var igår du hade tid". Jag blev stum. Och generad.

Jag hade tydligen tur då jag tänkte på klockslaget men otur med dagen. Vilken lycka att min tandläkare är en godhjärtad själ som konstaterade att misstag sker och så klämde hon in mig i alla fall. Men på riktigt, man känner sig så lyckad. Igen.

Loman tarpeessa?

Det är verkligen dags för lite ledighet då man med en kollega snackar om förkortningen HEQ (som båda vet vad den står för och som uttalas hek), och den ena utbrister what the heck och båda skrattar. Då hörni, är det dags för loma.

Nu får det vara nog.

Nu har jag suttit hela dagen och flyttat linjer några nanomillimeter hit och dit, letat upp på nätet hur man får error bars i diagram i excel, fixat in de arma error barsena i diagrammet, ändrat färger till höger och vänster (utan lyckat resultat, arma dagar!), klippt bilder, laddat ner bilder, förminskat bilder, förstorat bilder, ändrat fonter, grupperat textboxar, läst på om referenslistor och rubriker, ändrat referenslistan men hållit kvar rubriken, funderat på formuleringar och skickat mejl.

Nu får det vara nog. Efter denna petiga strid tänker jag nu ta mig ut på stan för att strida med alla andra julshoppare istället.

Febern.

Med risk för att göra bort mig för tid och evighet i all min okunskap måste jag fråga er en sak. Vad är egentligen resefeber? Är det en positiv eller negativ känsla? Är det liksom att man är pirrig inför att åka iväg eller är det det att man inte kan sova för att man stressar inför resan? Det här har jag aldrig fattat och det förbryllar mig. Please, upplys mig.

Julstämning - en bristvara?

Jag beslöt mig för att i min stora godhet dela med mig av några heta tips på hur även DU kan få julstämning i år:

- Gå på 6-7 julkonserter. Tricket är att börja lite försiktigt med en konsert där vid första advent och att sedan köra stenhårt med start en och halv vecka innan jul. Då gäller det att hålla koll på datumen så du säkert lyckas klämma in alla de sex resterande konserterna.

- Ät julmat med dina vänner. God mat med extra goda vänner.

- Drick så mycket glögg att du där kring den tjugonde december blir lätt trött på denna ljuva dryck.

- Köp en julblomma. Det är alltid ett säkert jultrick.

- Se till att staden täcks in av ca 1m snö. Då kan man ändå inte ta sig till jobbet eftersom all lokaltrafik stervar, så det är lika bra att ta jullov.


Nåja. Om du följer dessa ödmjuka råd kan jag lova att julstämningen infinner sig även hos dig. Eller är det nåt hett tips jag glömt?

Dagens bästa

Idag finns det många händelser som tävlar om platsen som dagens bästa. Att träffa sitt studiegäng igen efter en paus på 7 månader. Att få träffa en liten 3-månaderstjej för första gången - och få ett leende av henne. Att ha ledig dag. Att vara på utfärd i västerled. Att gå på en otrolig och stämningsfull konsert. Stilla natt i en kyrka endast upplyst av stearinljus. Att bänkgrannen vi inte kände bjöd på choklad medan vi väntade på att konserten skulle börja.

Utvecklingen

Vet ni vad, här har det hänt stora saker! Jag har gått från att vara en så gott som total datadummie till att bli en sån som vet - well kanske inte jättemycket, men inte heller en helt obetydlig mängd - om datasaker och ting. De senaste veckorna har jag nämligen donat med en massa jag aldrig förr gjort, som att fixa en söndrig knapp på datorn, göra en poster (och fanimej, raderna är raka! *Trumpetfanfar*) och konvertera denna till pdf-format.

Det var visst någon som sade att man blir som man umgås. Tur för mej!



(Och eftersom man också inspireras av sitt umgänge har jag nu anmält mig till inDesignkurs i vår. Så hör och häpna, det blir nog folk av mig också!)

Man känner sig så lyckad.

Idag då jag skulle tillreda mig en liten hastig lunch här mitt i posterväsändet på millimeternivå lyckades jag bränna käket i botten. Sådär så att det blev en tjock svart sörja som sitter fast i bottnen av kastrullen. Så nu har jag äran att få njuta av det som kunde räddas av min lunch samt av en fantastik bränd odör som lagt sig som en dimma i hela lägenheten.

Det fina i den här lilla historien är dock att käket jag brände fast var min soppa. Man känner sig så lyckad och huslig. Till råga på allt ser den färdiga soppan allt annat än aptitlig ut. Bra jag.

Victory!

Förutom den där fåniga svimningen så är det här i sanning den smidigaste tandutdragningen i världshistorien. Den gick på två minuter, inga komplikationer. Min kind är knappt ens svullen. Det är bara lite ömt, men inget som inte lite värkmedicin kan fixa. Och jag kunde redan igår tugga saker helt utan problem. Fantastiskt. Är man bra så är man, så är det bara!

Det enda minuset är att jag nu inte har någon excuse för att inte jobba idag.

Från tuff till ynkling

Important note to self: sluta skryta om att du minsann inte har någå problem med att gå till tandläkaren, att du aldrig haft tandläkarskräck, att du är så van vid smärtor i käften för du hade tandställning i hundra år och att du dessutom har hög smärttröskel, så vad är nu liksom lite visdomstandsutdragning? Piece of cake, ju!

För tydligen kan det gå så att även den bästa plötsligt svimmar hos tandläkaren. Helt utan orsak dessutom, för tanden var utdragen på två röda sekunder utan minsta lilla smärta. Vi kanske inte behöver gå närmare inpå detta, det räcker säkert med att konstatera att den tuffa bruden ganska abrupt blev en ganska så ynklig brud som blev så svag att hon måste ta taxi hem.

Vindskydd deluxe

Eftersom jag såhär i vintertid tycks ha full storm genom mina fönsterspringor blir det något kyligt i min lägenhet. Man kan lugnt säga att det är något dragigt, häromdagen vaknade jag till frost på insidan av sovrumsfönstret. För att råda bot på detta har jag givetvis riggat upp vindskydd. Nu undrar jag bara: höjs eller sänks mina coolhetspoäng då mitt vinddragsskydd består av gröna prydnadskuddar av siden?

Dagens citat

Idag sprang jag på denna användbara fras (ifall man vill hålla sig till sitt modersmål och inte besudla sitt språk med anglosaxiska uttryck):

Var där - eller var rektangulär!

Fantastiskt!



(citat härifrån)

I-landsdilemmat

Nu är det såhär att det finns några nya grejer jag verkligen skulle behöva:

- en ny telefon (den gamla funkar, men dåligt och korta stunder i taget vilket kan anses vara lite besvärligt då jag gärna åtminstone stundvis talar längre samtal i telefonen)
- en ny dator (den gamla funkar, men ytterst trögt vilket kan konstateras vara frustrerande eftersom jag jobbar på denna dator varje dag)
- en musikstation (har ingen annan musikspelare för tillfället än min kasettradio från 1989 och den är fin men användningsmöjligheterna är onekligen något begränsade)

Sedan finns det förstås också en massa grejer jag gärna skulle vilja ha, men inte behöver lika mycket. Som en ny iPod, kanske en iPad, en platt-TV. Och en massa annat i samma stil.

Men även om vi håller oss endast till de nödvändiga grejerna så uppstår några i-landsdilemman. Vilken grej ska jag köpa först? Eller ska jag köpa alla på en gång? Vilken behöver jag mest? Vad ska jag göra med de gamla grejerna? Vilket märke ska jag satsa på? Hur mycket får allt kosta?

Det är jobbigt det här då det finns så mycket att tänka på. Tror jag måste ta mig en kopp kaffe för att lugna ner mig och bringa reda i mina tankar.

Sleeping beauty?

Idag begav jag mig på en liten shoppingtur i mina närkvarter (dethär med att jobba hemifrån har vissa fördelar!). Då jag svängde runt hörnet såg jag inte mindre än två nya butiker, 50m från min ytterdörr.

Jag ba: ??

Jag vet att jag varit sjuk men alltså hur länge har jag riktigt sovit? Är ni andra på samma ställe i kalendern som jag?

Tight läge.

Ni vet hur trä sväller i värme? Nåväl, mitt fönster är minsann inte som andra träslag inte, för det sväller tydligen i kyla. Nu då det är minusgrader får jag slita och dra för att få upp fönstret. Det hände aldrig under sommarens svettiga dagar.

Weird? I think so.

Noterat: Det är soligare utomhus än inomhus.

Idag gick jag utomhus under dagtid för första gången på sex dagar. Det var förunderligt vitt och ljust. Och vackert. Men väldigt märkligt. Alltså, så här mycket snö får mig att tro att det är februari. Mitt under pulsandet i snöhögarna kom jag på mig själv med att fundera om jag kanske skulle ta och köpa en Runebergstårta.

Dessvärre blev jag alldeles slut och svettig av att handla käk och frimärken så nu måste jag nog ta igen mig en stund om det ska bli nåt mer gjort denna soliga sportlovsdag.

Ja men alltså suck.

I flera veckor, ja egentligen månader, har jag nu funderat på att ringa ett samtal, men jag har skjutit upp det av olika orsaker. Nåväl, idag tog jag mig äntligen samman, förberedde mig, plockade fram alla papper, skrev ner vad jag tänkt säga, funderade igenom, slog in numret och väntade.

Och så kom jag till telefonsvararen. Som meddelade mig att personen är anträffbar nästa gång om två veckor. Härligt. Jag ser verkligen fram emot att få göra om hela proceduren där i jultiden.

Underligt.

Här har jag lufsat omkring hemma i nu i fem dagar under vilka mitt internet strulat konstant. Idag, då det äntligen är vardag, jag känner mig lite friskare och dessutom skulle ringa för att klaga och beställa reparation funkar internätet naturligtvis perfekt. Lite universums hämnd över detta, kanske?

Oh, the irony.

Jag blev precis sjukskriven i två dagar. Bäst att jag genast greppar telefonluren och ringer mig själv och meddelar att jag nog inte kan jobba imorgon. Ingen idé att jag förväntar mig att jag ska dyka upp liksom.

I valet och galet

Nu är det svårt för jag vet inte vem jag ska vara kär i. Sheldon eller Leonard? Shelley eller Lenny?

En sak vet jag oberoende. If cats could sing they would totally like this too. Jag är såld.

Boo-riing.

Nu har jag sett en hel säsong av Friends och en hel säsong av Big Bang Theory. Kan jag snälla bli frisk nu? Jag känner för att börja göra saker.

Uppror i gubbmått mätt

Igår vid läggdags kastade jag en blick ut genom fönstret och såg något som fick mig att gå närmare för att riktigt kolla in vad som skedde. (Jag kände mig som en snokare). Vid en bil som stod parkerad precis utanför mitt fönster stod en gubbe i städig jacka och pälsmössa och skrev i snön på vindrutan. TÖRKEÄ stavade han mödosamt fram. Då han klämt dit det sista Ä:et lufsade han iväg.

Öh? tänkte jag och fantasin började skena iväg. Jag undrar om
a) det var hans bil som nån gjort nåt fuffens åt? (Saldo: inte så effektiv bestraffning kanske att skriva okvädningsord på sin egen bil).
b) det var nån annans bil och denna gjort nåt fuffens med bilen, typ parkerat fel? (Saldo: inte så effektiv bestraffning kanske att inte specificera exakt vad som var så törkeä).
c) gubben tillhörde maffian (kanske en Eirafilial?) och bilägaren tillhörde nån annan klan och det var nån sorts inside uppgörelse? (Saldo: oklart eftersom jag inte är så insatt i maffians värld, men känns onekligen inte som en effektiv bestraffning, fast vad vet jag vilka följder detta kan tänkas få i den undre världen).

Mysteriet är fortfarande, såhär dagen efter, olöst. Vad tror ni?

Planerings- och organiseringskris

Ni minns att jag fick beröm för att vara så organiserad? Nåväl, nu är denna organiserade själ i uppror!

Nämligen. Med 38 graders feber lär det inte bli någon tandutdragning och nu känner jag mig snuvad på min perfekta planering. Tanden skulle dras ut just inför denna helg då jag inte är upptagen med en massa annat. Jag skulle sluiba hela fredagen med tandvärk och sedan komma igen och börja fixa saker senare under långhelgen. Och då tandhålet läkts skulle jag gå på nytt till tandläkaren och fixa andra saker och allt skulle vara klart till jul. Se nu, perfekt planerat. Ju.

Nu måste jag inhibera tiden och ändra allt jag planerat. Detta passar sig inte alls för en organiserad själ. Stackars stackars stackars mig. Och sen är det också så synd att ni tycker att detta var det tråkigaste inlägget ni någonsin läst. Men det är sånt man får stå ut med.

Perfect timing

Imorgon ska jag dra ut en tand. Idag blev jag förkyld. Och jag tror inte ens att det är en psykosomatisk förkylning för jag vill gärna få tanden urdragen och gruvar mig inte speciellt mycket för ingreppet. Dessutom ska jag ju få se på tv-serier en hel dag, så det är nästan värt tandutdragningar bara för det.

Men alltså, suck. Jag antar att jag nu bestraffas för att jag struttade runt med kjol och strumpisar i lördags. Perfect timing, annat kan man inte säga. Nu är min plan att gå hem och kurera mig så att jag blir mirakulöst frisk tills imorgon på morgonen.

Hej och hå, vi glittrar så

Emedan somliga har vinpaus, somliga vill festa i flanell och andra går på bloggala iklädda endast läppstift drar jag minsann på mig glitterstassen igen och går på vinprovning åtföljt av Bloggala.