Sångåret 2012

Jag orkar inte skriva en hel årskrönika, så som ungefär alla andra bloggare gör i dessa tider (lathet is my middle name). Året har ju nog fört med sig en hel del, som att jag blivit ganska bra på keppijumppa, satsat mycket på pilates, jobbat en hel del med olika saker, fått flera kompisbarn och en ny gudson och några nya kompisar och både negativa och positiva mejl, samt varit med då två viktiga människor gifte sig. Men allt det här vet ni ju redan. Därför tänker jag, som tidigare utlovats, skriva en betraktelse över mitt sångår 2012. Nu är ni ju knappast så värst intresserade av vad och när jag sjungit under året som gått, men om inte annat så för mitt eget minnes skull listar jag händelserna här  
(det är okej att sluta läsa nu). 

Jag har sjungit på Evivakörens jubbekonsert (utantill), spelat in en skiva och varit på turné.

Jag har sjungit Brahms- och Beethovenkonserter (utantill) och en a cappellakonsert i Musikhuset, samt därtill på en liten keikka i nämnda hus.

Jag har sjungit på två julkonserter med Exaudio. Och på två gudstjänster.

Jag har övat med alla dessa körer. På vardagskvällar, söndagskvällar och veckoslut. Och hemma vid synten och på stadens gator med musiken i hörlurarna.

Jag har sjungit på kvartettkeikka och på bröllop.

Jag har varit på sångkurs (med två konserter), tagit sånglektioner, grupplektioner och pianistlektioner och sjungit på julkonsert samt gjort min första sångexamen.


Detta år har jag nog sjungit mera än något tidigare år. Så har jag också varit på opera mer än någonsin tidigare. Jag har sett Carmen, Tosca, Maskeradbalen och Trollflöjten. Och så Aida i Nyslott förstås. Men jag tror att allt detta sjungande har haft en effekt. Det känns som om jag gått framåt och mitt sångsjälvförtroende har också ökat. Det känns bra och mycket mycket roligt. Med tillförsikt går jag därmed in i sångåret 2013. Det kommer åtminstone att föra med sig en D-kursexamen, samt troligtvis ett antal konserter förstås. Hur spännande blir inte det!