Ibland går man ju på bio efter jobbet. Och eftersom man har mycket att göra är man förstås lite sen, så man småspringer till bussen och väntar otåligt på den tills den äntligen kommer. Under bussfärden skickar man ett sms åt biosällskapet för att säga att man blir lite sen. Då bussen äntligen är framme springer man till biografen och precis då man öppnar dörren och ser att sällskapet inte står där och väntar kollar man i telefonen och inser att man ju skulle till den andra biografen. Den som heter nästan samma sak som den man stressat iväg till. Att man ju skulle till den som ligger precis bredvid ens jobb.
Så, redan försenad börjar man springa till den rätta biografen. Man kutar så fort man orkar genom stan samtidigt som man febrilt försöker ringa biosällskapet. Som inte svarar, för biosällskapets telefon har gått sönder. Man ba, what are the odds liksom?
Så, istället för att sval, lugn, världsvan och i tid traska de några stegen från jobbet till biografen är man svettig, andfådd, stressad och försenad med typ en halvtimme . Då är det åtminstone en sann fröjd att finna att biosällskapet inte gett upp och gått hem. Samt att man sedan får sitta stilla i två timmar och lugna ner sig medan man kollar på filmen.
Är det veckoslut snart?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar