Vet ni, ibland är det köttbullarna på Det svenska varuhuset som gör all skillnad. Som idag. Där träffades två trötta personer och strövade planlöst omkring i varuhuset. Hela projektet kändes nästan lite övermäktigt, med alla intryck och alla prylar man måste ta ställning till om man behöver eller inte. Tills vi slog oss ner framför varsin köttbullsportion. Då, plötsligt, började snacket flöda och skratten skalla. Och shoppingen förflöt sedan som en dans.
Tills vi skulle betala då, där tog dansen slut. Men det berodde mest på några tanter som trodde att man kunde betala med kontanter i självbetjäningskassan och som därmed tryckte in sedlar i några springor i maskinen så att alla andra fick vänta medan personalen fick öppna lådan för att få ut deras fyrk. Och så i bilen förstås, där radiodoktorn bjöd på diskussion om några tanters diarré. Men förutom dessa små tantrelaterade missberäkningar ledde köttbullarna till att vi glada i hågen och på gott och lite fnissigt humör åkte hem med våra viktiga nyinköpta fynd.
2 kommentarer:
Say what? klämde dom på riktigt in sedlar i maskinen? Och herregud tantdiarré. jag tror du har hittat diskussionsämnet som toppar även barbajsdiskussionen.
Mm, inte så klyftigt av dem kanske att satsa på självbetjäningskassan... :) Och ja, barnbajs är ju som rosor och violer i jämförelse med tantdiarré.
Skicka en kommentar