I presidentvalet gick det som det brukar i val; personen jag röstade på blev inte vald. Nu tror jag att herr N nog kommer att blir en bra president, jag menar, duden har ju t.o.m. hunnit förbereda sig i sex år. Han är kompetent, så det blir nog bra. Dessutom blev jag glad över hans vinsttal på valvakan, det antydde att han tar i beaktande att inte alla människor röstade på honom.
Men med det sagt har jag också några tankar. I tidningarna stod det mest om de nya rekordsiffrorna, att herr N vann med en så stor majoritet av rösterna. Och det är ju sant. Men ändå kan jag inte låta bli att fundera på alla de som, liksom jag, röstade på herr H. Han fick trots allt en tredjedel av rösterna. Det är många i Finland som valde att lägga sin röst på tolerans, jämlikhet, jämställdhet, mjuka och gröna värderingar. Det är många som kampanjerade för honom på ett positivt sätt, genom att sjunga på tågstationen, föra egna små kampanjer på fejan, ordna konserter och rita tvåor i snön. Och trots att jag är övertygad om herr N:s lämplighet som president hoppas jag innerligt att han fortsätter att minnas det här, att en tredjedel av de som röstade önskade sig mer av just dessa värderingar (och säkert andra egenskaper och värderingar också). Jag hoppas att han jobbar för att vårt land ska bli öppnare och rättvisare, mer tillåtande och positivare för alla. Att han minns att alla i detta land inte är vita, infödda, gifta (med någon av det andra könet), medelålders män med stabil ekonomi och heltidsjobb. Att han ingriper i frågor om jämlikhet och jämställdhet då det behövs. Det hoppas och önskar jag.
Och detta gäller förvisso inte bara herr N, utan också alla andra politiker och invånare i detta land. Men det ligger nära till hands att önska att den senast folkvalda personen ska minnas detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar