Om det här med att mena bä

Såhär på tal om att mena bä (vilket man ju ibland gör): Jag surfar runt på fejan och hittar en gammal goding:

"När man gifte sig förr i tiden, var det för att staten sa det och prästerna tyckte att det var bäst. Idag kan man slå sig ihop med den ena sambon efter den andra utan att staten vare sig säger mu eller bä. 

Tove, 7 år"

Sorry jag minns inte varifrån jag plockat det, men det är ett citat nånstansifrån. Troligen från nån av Marks böcker, ni vet.