Jackvapp

Jahas hörni, ju längre man väntar desto högre blir tröskeln att blogga. Anyways, har inte så mycket att komma med. Jag funderar på hur jag ska göra för att bli sjukt bra på att sjunga en svår sång tills måndagens konsert och har rätt så bra jobbflyt på olika fronter och pysslar så där i övrigt på med mitt. Dessutom ska jag på två fester denna vecka, har ni hört på maken så crazyt va!

I år ska jag ju också fira vappen i Åbo, hurra! Min outfit är nästan klar, så när som på ett halsband jag ännu inte köpt. Dock har jag ett problem, och det är vilken jacka jag ska ta med dit. Jag menar, på vappen är det ju så att man ska ha vårjacka, för det är ju vårens fest. Dock är det ju ganska så kallt ännu. Det här med att det är 11 grader mitt på dagen hjälper ju inte då det på morgonen och kvällen är typ 5. För det är ju på morgon och kväll som jag rör mig ute. Och 5 grader är kallt om ni frågar mig, så jag går ännu i vinterjacka jag. Men, man kan ju inte ha vinterjacka på vårdberget, jag menar herregud, tänk om det syns i tv:n? Så what to do? Frysa i allt för tunna kläder eller se ut som en tönt? That's the ask.

Somliga straffas genast

Det här med att jag i höstas aldrig orkade ändra min köksklocka till vintertid, och därmed hela vintern gick omkring och räknade om tiden med en timme, och sedan var mycket nöjd då det äntligen blev vårdagjämning och jag därmed slapp ändra klockan eftersom den äntligen hade rätt tid igen, ja, det har nu fått sitt straff:

Nu har batteriet dött i den där klockfan, så nu tvingas jag kliva upp mixtra med den i alla fall. Alltså aldrig ska man nu få vara lat i fred utan hela tiden är det nåt som ska göras.

Dagens tips!

Här ett tips jag tänkt ge er redan länge:

Då jag var i Texas 2007 blev jag medsläpad på en föreläsning i en bokhandel. Den hölls av en kille, Frank, som berättade om ett projekt han håller på med, och några böcker han gett ut i samband med det.

Projektet heter Postsecret och går i all enkelhet ut på att folk, vem som helst, skickar vykort åt honom med en hemlighet som ingen vet om. Projektet började år 2004 (tror jag), genom att han tryckte upp och spred ut 3000 tomma vykort med instruktionerna att skriva en hemlighet på kortet och posta det åt honom. Sedan spred sig grejen och lever nu ett helt eget liv. På bloggen lägger Frank in nya hemligheter varje söndag. Han har också gett ut flera böcker innehållandes dessa hemligheter.

Kolla på den här videon, där Frank håller en presentation. Det är rörande med alla dessa hemligheter, de är oväntat ofta faktiskt fina, berörande, fantasieggande på olika sätt. Jag har från och till läst den här bloggen sedan 2007, och har ännu inte tröttnat. Den lär dessutom idag vara världens största reklamfria blogg.

Så, det är mitt tips till er. Läs Postsecret!

Gymnasiet ringde och vill ha sin läseordning tillbaka

Nu orkar jag inte längre skriva om mina krämpor för de tycks ju anyways aldrig gå om, snarare ändrar de karaktär och frodas i all sköns ro. Nu har jag i alla fall återvänt till saltgruvan, nån måtta får det vara med navelskådandet.

Och för att saker och ting inte ska bli allt för lättjefulla har jag en osedvanligt fullspäckad dag imorgon (ni vet, mina dagar består ju vanligtvis också av navelskåderi, skillnaden är bara den att jag vanligtvis gör det frisk på jobbet framför datorn snarare än sjuk hemma framför datorn, så fullspäckade dagar är ju något av en Speciell Händelse i min värld). Imorgon ska jag nämligen typ återvända till gymnasietiderna, ni vet de där tiderna då man satt på lektion en hel arbetsdag och sedan gick hem och gjorde läxor. (Undrar fortfarande hur jag orkade? Vem orkar sitta och lyssna i åtta timmar fem dagar i veckan liksom? Nå, anyways, imorgon ska jag sitta och lyssna klockan 9-18. Party!).

Är dock lite irriterad över hur okoordinerad min dag är. De grejer jag ska gå på är samtliga riktade till samma målgrupp och ordnas av mitt uni, men ändå verkar arrangörerna ha noll koll över att de ordnas samtidigt. För först ska jag på infoseminarium kl 9.15-11.45. Viktig info. Sedan ska jag springa till en annan byggnad någon kilometer bort, samtidigt som jag äter lunch och dricker kaffe. För kl 12.15 börjar följande infoseminarium, med ett lite annat men ändå relaterat tema. Viktig info. Nå, sen slutar det semit då kl 15.45 och då ska jag tjoppa tillbaka till den första byggnaden där min vanliga föreläsning, som hör till en kurs jag går på även vanliga veckor, börjar kl 16.15. Och den slutar kl 18. (I repeat: hur orkade jag gå i gymnasiet??)

Pust, lite koordinering mellan arrangörerna hade kanske nog varit på sin plats. Som läget är nu skulle jag behöva en privat chaufför som samtidigt ordnar med lunch och kaffe åt mig. Men men, jag är osedvanligt förberedd i alla fall. Ska strax fixa mig en lunchlåda och mellanmål att ta med i morgon. Förberedelse är ju varje lyckad dags moder.

Detta inlägg bara som en heads up alltså, ifall ni hade tänkt chatta med mig imorgon eller så. Jag kommer inte att svara, nämligen.

Uppdatering

Och alla undrar och frågar sig: Hur går det riktigt för jro och hennes förkylning? Blev hon mirakulöst frisk?

Svaret lyder: nej. Det går sådär semibra och frisk är jag inte. Bra just nu: jag har inte ont i halsen alls längre (thank god, det var kanske det värsta halsontet jag nånsin haft det där, vill aldrig mer ha sånt tack). Dåligt just nu: har ännu snuva och har nu också en äcklig hosta. Har ingen sångröst, så dit for den konserten igår. Dessutom, minst två personer jag umgåtts med på senaste tiden har (haft) bihåleinflammation. Känns inte som jättebra odds.

Anyways, alla känner enormt medlidande och utropar sedan: men vad sysslar den där jro med då?

Svaret lyder: well, jag intensivkollar på netflix, chattar med folk, köradministrerar, jobbar lite, kollar in HP-broschyren, funderar på saker och sånt. Och äter glass förstås. Mkt spännande att vara sjuk.

Eftersom jag dock känner mig lite bättre idag än igår har jag nu stora planer på att ta mig utanför dörren. Detta främst för att provianten börjar ta slut. Dessutom har jag hört rykten om solsken! Är det våren som lurar där ute?

Ett väldigt intressant inlägg om min förkylning

Att vara förkyld suger. Igår hade jag dödligt ont i halsen. Och med dödligt menar jag sannerligen dödligt. Ajaj så det tog ont, visste inte hur jag skulle bete mig. Jag kunde inte svälja fast jag inte stod ut med att inte svälja och kunde verkligen inte tala. Hela halsen var liksom sjuk och svullen. Det enda som hjälpte var varma drycker och glass. Fick såklart lite ångest och panik över att ha sådant halsont, och jag hade såklart inte någon glass hemma, så jag gick till butiken och köpte en förpackning med 15 eskimåpinnar. Nu har jag 12 kvar och halsontet är borta. Eventuellt överreagerade jag en aning där. Nå, om någon är sugen på eskimåpinne finns här då 12 stycken i olika smaker, välkomna bara!

Idag har jag då istället snuva och feber. Med tanke på att mitt näsdukslager till min stora förskräckelse håller på att sina borde jag med facit på hand ha köpt 15 paket näsdukar i stället för glassar, det hade varit bra. Nåväl, även om halsontet är borta  - vilken lättnad! - är jag nog inte riktigt återställd. Jag har främst varit tyst (bra jag!), men pratade ändå en stund idag vilket gav mig en hostattack och huvudvärk (man ba que?).

Jaja, det är som det är, månne jag inte ska överleva även denna dramatiska sjukdom. Det sorgliga är ju dock att detta är konsertvecka. Idag borde jag ha varit på genrep och på fredag borde jag sjunga Schumann. Med tanke på att jag min röst låter som gudfadern så kan man ju lite ana hur det kommer att gå med den keikkan. Lite synd med tanke på att jag faktiskt kan denna repertoar. Slöseri av mina resurser att inte sjunga på keikkan. Men faktum är att jag inte har så stor lust att utmärka mig genom att få en hostattack mitt i Gute Nacht. Så om jag inte råkar bli mirakulöst frisk så antar jag att självbevarelsedriften övervinner harmen över den tillintetgjorda övningstiden.

But who am I to complain, jag kan ju alltid tröstäta glass.

Bu

Okej så idag vill jag bara meddela att jag har helt otroligt ont i halsen. Kunde inte sova i natt pga detta. Och tror jag håller på att få snuva också. Buhu, stackars mig.

Sommartider hej hej

Detta har hänt en påsk som denna:

Igår var det dags att ändra på klockan igen. Tycker man måste göra det stup i kvarten nuförtiden. Det var extra jobbigt denna gång eftersom jag hade en tid att passa efter väckning, man måste liksom vara noga då så man inte försover sig alternativt kommer för tidigt till träffen. Men så visade det sig att jag ju varit förutseende då jag undvek hela vintertiden i höstas och aldrig ändrade köksklockan. Det var mkt praktiskt att nu ha en klocka som jag vet att helt säkert visar sommartid. Nu gäller det bara att minnas att den inte längre visar fel utan rätt tid.

Jag har planterat om mina blommor. Bra jag! Jag insåg då varför min ena stackars blomma hållit på att dö den senaste tiden. Det är för att den hade alldeles för liten kruka. Stackaren höll på att spränga plastkrukan i bitar med sina rötter. Nu har den en större kruka, hoppas den tar sig. Om inte så var min teori fel och i så fall tog lösningarna slut och jag kommer snart att ha ett blomlik på halsen. Det dumma med att plantera om blommor på påsken är dock att då mullen tar slut mitt i kan man inte köpa ny. Så hela blomomplanteringsprojektet blir liksom på hälft och man kan inte städa undan det så sedan ligger det mitt i lägenheten och är i vägen hela tiden.

Resten av påsken har jag ägnat åt att göra ett fotoalbum över Hawaii. Det är dock inte helt lätt eftersom jag har över 1500 bilder från resan, varav de flesta är lyckade på ett eller annat sätt. Välj nu sen vilka som är de bästa. Men nu är jag äntligen klar, hurra!

I övrigt har jag ätit påskmat och vilat. Fast det är väl knappast så ovanligt. Har nån gjort något annat än att äta och vila?

Mera körsångare till Yle!

Igår gick jag korsets väg tillsammans med tusentals andra huvudstadsbor. Det var fint och maffigt. Det har varit en hel del snack om detta i medierna nu före påsk, speciellt eftersom Jesus detta år spelades av en svenskspråkig kille. Men alltså, både på tv och i radion har jag hört reportrarna tala om via kruuussis. Seriöst? Alla körsångare vet ju att Via Crucis inte uttalas så. Därmed, fram för mer körsångare bland reportrarna!

Sedan sist

Alltså det tycks inte gå så värst bra för mitt bloggande, har allt som oftast varken tid eller inspiration. Nå, kanske tiden/inspirationen återvänder, vi får se.

Sedan sist har jag i alla fall haft nytt seminarium, väntat förgäves på några mejl (ibland undrar jag om jag är osynlig då ingen liksom svarar mig?), haft träff i stockas lekhörna och fått ett kort med en sanning, varit på körläger och blivit någon, haft städdag och städat, vädrat, sorterat och tvättat ur mina klädskåp, glatt mig åt att vissa pengabesittare i sanning gillar vissa projekt jag är med i, varit på en massa jumppor, printat en arma massa papper, mejlat ett och annat mejl samt slutligen köpt påskägg, sådana där små.

Same same, alltså. Men nu ska jag snart gå på vin och med det blir det ju påskledigt så tiderna är ju nog ganska goda just nu! Skön påsk hörni!